In[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"402","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"210","style":"width: 150px; height: 210px; margin-right: 20px; margin-left: 20px; float: left;","typeof":"foaf:Image","width":"150"}}]]galena Klenell, Ellinor Henriksson och Johan Gaellman medverkade i 13nde internationella symposiet i Felsöörs, Ungern. 6 - 15 juli 2012.
Text från Värmlands konstnärsförbunds facebook-sida. Skrivet av Johan Gaellman
Värmlands konstnärsförbund medverkade på symposiet med stöd från Region Värmland och Karlstad kommun
[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"400","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"60","style":"width: 150px; height: 60px; float: left; ","typeof":"foaf:Image","width":"150"}}]]
[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"547","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"81","typeof":"foaf:Image","width":"150"}}]]
[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"389","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"360","typeof":"foaf:Image","width":"480"}}]]
(Ungern 1)
Resan gick väldigt smidigt. Vi blev hämtade i Budapest med buss tillsammans med de finska konstnärerna, hämtade upp tre ungrare på vägen och transporterades till Villa Török ca två timmars resa från Budapest, där vi nu bor. 41 grader. Fuktig luft. Det rinner svett efter ryggraden utan att man anstränger sig. Det är god stämning och trevligt folk. Vi har placerat ut oss i trädgården (i skugga) och målar och tecknar.
Första morgonen klockan sju tog jag en springtur. Det var inte jättevarmt. Mycket nedförsbackar. När jag vände för att springa tillbaka hade de förvandlats till uppförsbackar. Temperaturen var fem (tio?) grader varmare och jag sprang vilse. Hamnade på en gård med en arg hund utan koppel. Jag vinkade försiktigt till de som bodde där. De vinkade inte tillbaka. (Att springa från en arg hund var nog ingen bra idé, kom jag fram till, och gick sakta därifrån).
[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"390","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"360","typeof":"foaf:Image","width":"480"}}]]
(Ungern 2)
Vi bor i en sorts Edens lustgård. Mycket växtlighet mellan husen. Mycket taggtråd runt gårdarna och vinrankor överallt. På lördag kväll bjöd en lokal vinproducent på vinprovning. Vi bor två kilometer ifrån sjön. Efter klockan sju på kvällen är det gratis att bada där. Ellinor var egentligen inte så sugen på att bada, sa hon, men eftersom det inte kostade något just då var det väl bäst att passa på. Det åskade och blixtrade runt omkring oss men vi befann oss i stormens öga och kunde tryggt ’svalka oss’ i det 28-gradiga vattnet. Vatten eller inte. Att förflytta sig i den fuktiga värmen är mer som att simma än att gå.
[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"391","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"480","typeof":"foaf:Image","width":"360"}}]]
(Ungern 3)
Det finns mycket att se och uppleva här men tiden är knapp. Under helgen var det folkmusikfestival i den närliggande byn. Det hade varit toppen att göra ett besök där men nu på lördag har vi vernissage och konstverk behöver färdigställas. Att skapa konstverk på så kort tid sätter press på oss alla. Trots det hinner vi ta del av den ungerska kulturen.
Det är mycket folk som besöker Villa Török. Vi vet inte alltid vilka de är. Saker är på gång hela tiden här och var i den (väldigt) blommande trädgården. Konstnärer, grannar och bekanta till Sándor (vars hus vi bor i) tittar in ibland, liksom släktingar. Det finns ännu en Sándor som har större ansvar i symposiet. Han, liksom alla andra inblandade, är mån om att det skall fungera bra och att vi skall få ta del av så mycket ungersk kultur som möjligt.
En föreläsning handlade om Béla Hamvas, en författare som var förbjuden under det ryska inflytandet, men som på senare tid har fått upprättelse och börjat ges ut och översättas till andra språk. Ingalena har inspirerats av hans tankar i de konstverk hon skapar under veckan.
Finnarna arrangerade modell under några dagar och jag var med och tecknade en förmiddag. Nu jobbar jag helt med blyerts och det är vad jag kommer att visa på utställningen.
[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"392","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"360","typeof":"foaf:Image","width":"480"}}]]
(Ungern 4)
Värmen har sina nackdelar. Akrylen torkar fort och likaså det flytande tuschet. Pastellkritorna smälter. Ingalena har ett tak där hon jobbar. Ellinor står i matsalen och har därmed alltid skugga. Utanför vinkällaren är det svalt men där fastnar insekterna i målningarna. Själv flyttar jag mina grejer runt ett träd allteftersom dagen lider och solen vandrar över himlen. Jag följer efter skuggan. Insekter är inget problem där jag står, men ibland kommer överraskande vindar som blåser omkull staffli och får teckningspapperen att virvla omkring. Det tar åtminstone udden av värmen för ett ögonblick.
Tuppen gal ibland. Det finns en hönsgård bakom huset. Frukost serveras 8.30. Det är ost, korv, tomat, skinka, vit paprika, juice (nya färger varje dag), kaffe, müsli osv. Matklockan ringer klockan 13.00 och 19.00. Lunch och middag. Det är bekvämt och gott och väldigt ungersk mat. Ibland behövs instruktioner. En maträtt, som liknade panerade bullar, skulle ha kvark ovanpå med socker på toppen. Det finns alltid alternativ för de fyra vegetarianer som är här. Det ser ofta mycket gott ut, så ibland är jag också vegetarian.
[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"394","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"360","typeof":"foaf:Image","width":"480"}}]]
Ungern 5
Under veckan ägnas tre kvällar åt presentationer. Ungrarna inledde söndag kväll och visade måleri och skulptur. Några är bra på engelska medan andra inte är det. Översättare finns till hands och på något sätt fungerar det alltid. I alla fall tror vi att vi förstår varandra. Det kan också vara som Tero, en av de finska konstnärerna, konstaterade vid ett tillfälle. ”I know that you understand what I say, …but you dont understand what I mean.” Våra förmågor när det gäller konsten att uttrycka sig sätts alltså på prov på flera sätt.
[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"395","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"360","typeof":"foaf:Image","width":"480"}}]]
Ungern 6
Det finns gott om hus i området runt Villa Török men växtlighet och höga staket skymmer sikten. Däremot hörs vissa grannar desto bättre. Den närmaste grannen har väckelsemöte varje kväll med sång och predikan och halleluja. De har också ett rejält högtalarsystem. Vi ropar halleluja ibland vi med (för grannsämjans skull) utan att för den skull förstå vad de predikar om. Villa Töröks tupp talade däremot ett tydligare språk. Vi tyckte den var ett trevligt inslag i den ungerska lantidyllen. Tyvärr gol den en gång för mycket. Rita, Sándor den äldres fru, fick nog en dag och tog med den till slaktaren. (Rita är inte så förtjust i de tungomålstalande grannarna heller, men än så länge har de klarat sig).
[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"396","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"360","typeof":"foaf:Image","width":"480"}}]]
Ungern 7
Tero målade av mig medan jag satt i trädgården och tecknade. Inför den stundande utställningen gällde det att dubbeljobba och jag kände mig också dubbelt nyttig på det viset. (Kul att porträttet sedan kom med på utställningen).
Ingalena behövde få glas tillskuret till sina konstverk och lyckades till slut att få det, hos en något motvillig glasförsäljare i Veszprem, där hon också köpte med glas i A3 format till mina teckningar.
[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"397","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"360","typeof":"foaf:Image","width":"480"}}]]
Ungern 8
Vi besökte platsen för utställningen några dagar innan vernissagen - Villa Vaszary (döpt efter en konstnär). På fredagen skulle hängningen ske och det var tänkt att Sándor (den yngre) och museipersonalen skulle hänga utställningen utan inblandning från konstnärerna. Men då Ingalena och två av de finska konstnärerna hade mer omfattande koncept att presentera fick de trots allt medverka vid hängningen.
[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"398","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"480","typeof":"foaf:Image","width":"360"}}]]
(bild - Márton Romvari)
Ungern 9
En ungersk tv-kanal filmade och journalister plåtade. Någon dag innan vernissagen gjordes också ett reportage i Villa Török.
Folk som representerade olika instanser höll tal på vernissagen. De översattes till engelska från ungerskan och vice versa och allting blandades upp med (en något högtidlig) sång. Kulturattachéer från Finland och Sverige berättade vad viktigt det var med kulturella kontakter av detta slag. Tyvärr fick vi ingen kontakt med dem. Sándor (den yngre) hyser däremot stora förhoppningar om framtida samarbeten och planerar att involvera oss i ett annat projekt längre fram vari också Frankrike är inblandat. Även Sándor (den äldre) vill expandera och utveckla symposiet, som under de första sju åren var ett samarbete mellan Finland och Ungern, och som därefter strävat efter att inkludera fler länder.
Vernissagen avslutades i villa Török på kvällen med fest. Tero överraskade med att sjunga Värmlandsvisan (på både svenska och finska) samt en finsk sång.
Det har varit inspirerande, omvälvande och minnesvärt. Jag tackar för mig och avslutar rapporteringen ifrån symposiet i Felsöörs/Johan Gaellman